blåvitranidigt

 
 
Dags för en klänning jag haft sedan urminnes tider - eller i alla fall sedan gymnasiet! På sju år hinner alla celler i ens kropp bytas ut, så det är ju nästan som urminnes tider. Tänk ändå, mitt hår var på väg att avfärgas från kolsvart och jag var på väg att flytta till Berlin för ett underbetalt jobb med beklagansvärda arbetsvillkor när jag köpte den. En person jag precis hade blivit kär i och som blivit kär i mig flyttade efter, och idag är han en av mina allra bästa vänner fast vi inte är ihop mer. Livet är allt bra konstigt ibland va?
 
 
Kolla vad fin ryggen är! Älskar knapparna! Och att den är djupt skuren men precis täcker bh-bandet. Hatar när man hittar en söt klänning och provar och den skär precis så att man visar hela underkläderna i ryggen.
 
 
 
 
 
Skål för det! För att livet förändras och blir bättre, för att man träffar personer som gör en till en bättre människa, för att det finns så mycket fint som gör en glad fast det bara är krig och elände på nyheterna och för att det allra mesta löser sig.
ootd - outfit - randigt - sommar

Dora Bruder av Patrick Modiano

 
En av (de tre) böckerna jag hade med till Sicilien var den här av Patrick Modiano. Den bygger på att författaren i slutet av åttiotalet såg en notis i en tidning från 1941 om en flicka som rymt, och han bestämmer sig för att ta reda på vad som hände med henne. Han ägnade sedan nio år åt att försöka ta reda på det och det är den historien vi får ta del av pusselbit för pusselbit i boken. Det visar sig ganska fort att hon som judinna i det ockuperade Paris blivit infångad och skickad runt mellan olika läger för att under 1942 till slut hamna i Auschwitz.
 
Delar av boken är så dokumentär att den mest blir en lista över korta fakta, men det är mellan dessa faktadelar som litetraturen sker, i Modianos analyser av den nya fakta som tillkommit, i hans beskrivningar av hur han går längs samma gator som Dora gick, hur han drar paraleller mellan sin egen far och Doras. Även om Modiano inte lyckas lägga hela Doras pussel ger han henne på sätt och vis viss upprättelse, för hade han inte fastnat för den där notisen och inte kunnat släppa den hade hon fortsatt blivit enbart ytterligare ett namn på en lista över nizismens och ockupationens offer. 
 
 
Efter att ha läst Dora Bruder kastade jag mig över La Place de l'Étoile. Jag var nyfiken på hans stil, och ville ta reda på om Dora Bruder känns typisk för hans författarskap. La Place de l'Étoile förstod jag mig inte alls på utan satt mest och undrade vem som släppt igenom den till publicering. Ett tråkigt försök att vara provocerande utan att egentligen ha hittat ett sätt att vara det på.
bok - books - böcker - dora bruder - hallon - lemon tea - modiano - nobelpris - ostindia - patrick modaino - silverte

lite mer rom

 
 
När vi försökte ta oss hem från Villa Doria Pamphili gick vi ut från parken på helt fel ställe. Det gick inga bussar och det gick inte att köpa bussbiljetter någonstans, så vi började gå. Tänkte att det dyker nog upp en tabacchi snart, men icke. Stod och hängde här en stund och bara "Vad fan ska vi göra nu?"
 
 
 
 
Vi som redan hade promenerat (och promenerat och promenerat) hela förmiddagen och hade ont i både fötter och ländryggar fick helt enkelt vackert bita ihop och promenera vidare, förbi Vatikanen, hem. Det kändes som att vi bara gick och gick.

 
Dagen därpå vaknade jag lite deppig. Efter att ha varit omgiven av en stor grupp människor i nästan två veckor var jag plötsligt helt ensam. Det blev så stora kontraster liksom. Tur att stan är vacker tänkte jag och begav mig ut på mina värkande fötter och ryggslut.
 
 
 
 
Till den här gatan, Via del Governo Vecchio, där det ligger lite vigatebutiker. Här köpte jag en vit 70-talsklänning och i butiken bredvid blev ägaren så kär i min väska att han kilade över gatan för att visa en av de andra butiksägarna. Jag har alltså en palmgrensaktig rottingväska som handtagen håller på att trasa sönder på. Palmgrens är tydligen inte en grej i Italien.
 
 
 
På kvällen mötte jag upp Camilla (@annerfeldt) på Freni e frizioni för aperitivo . Hon är konsthistoriker och berättade så himla intressant om prostituerades klädsel under barocken! Det visade sig dessutom att hon kände nästan alla mina lärare. Världen är så himla liten ibland alltså! Och jag blev biten av en myra som ramlat ned i min BH, säkert någon slags karma. 
aventinen - aventino - inred med vintage - rom - roma - rome - travel - vatican - vatikanen